Archive for the ‘benhinneinflammation’ Category

benhinneinflammation och träningsupplägg del 2 av 2

juni 8, 2012
Initial träning ;
Initialt Så kan det vara bra att avlasta från löpning med alternativ träning som ej belastar underbenen  tex crosstrainer, cykel, rodd. Dessa övningar är bra för att hålla flåset igång medan underbenen får vila och läka ut. När du ej känner smärta längre i underbenen kan du försiktigt börja att springa korta löpsträckor. Om du t.ex kan springa 2 km vecka 1 utan problem= smärtfri löpsträcka öka då träningsdosen med 10% per vecka tills du kommer upp i den träningsmängd, löpsträcka som du vill ligga på.
Gällande träningsupplägg:
Gällande skor och avlastning av benhinnorna finns det två vitt skilda varianter som har fungerat för många som vill vara aktiva samtidigt som de kurerar sig från överbelastning i underben;
1. Den ”traditionella” varianten: med stötdämpande skor och pronationsstöd som lyfter upp fotvalvet och avlastar tibialis posterior muskeln som ska hålla fotvalvet uppe- detta ska då minska nämnda muskelns drag i benhinnan. Benhinnan ska då avlastas och benhinneinflammationen avtar sakteligen. Med formgjutna inlägg så  minskas stötdämpningen och man får ännu bättre stöd för fotvalvet.
2. Barfotalöpning: En annan variant på träning som fungerar bra för vissa är sk barfotalöpning där man springer barfota eller kanske vanligare i skor som nästan helt saknar stötdämpning. tanken här är att man då ska anta ett naturligare löpsteg där man landar mer på framfoten- det är inte så skönt att landa på hälen med hårda islag om man springer barfota eller utan stötdämpning. Följden av barfotalöpning blir ofta kortare steglängd med högre frekvens där man sätteri fötterna försiktigare i underlaget, vilket inte påfrestar fötter och underben på samma sätt. Sk barfotalöpning har många fördelar: fotvalven, balansen och bålstyrkan förbättras men stilen passar kanske inte alla och har man hela livet gått i stötdämpande skor kan beastningen kanske bli för stor- så ska man bör prova så börja försiktigt med kortare löpsträckor och på mjukt underlag. Man kan ju även kombinera barfotalöpning med formgjutna inlägg i sina vardagliga skor.
Läs mer här: http://barfotalopning.se/om-barfotalopning/”>http://barfotalopning.se/om-barfotalopning/
Lycka till!
Kiropraktor i Nacka

benhinneinflammation och träningsupplägg del 1 av 2

juni 8, 2012

Jag har fått en del förfrågningar angående hur man lägger upp träningen om man är aktiv och vill behålla sin höga nivå samtidigt som man återhämtar sig från benhinneinflammation. Nu pratar vi om bakre benhinneinflammation men tankesättet går även att applicera på främre benhinneinflammation ( förutom delen med pronationsstöd som framför allt hjälper de som har lågt fotvalv=överpronerade).

Först en liten genomgång om varför bakre benhinneinflammation troligen uppstår.  När foten belastas sker pronation av foten, vilket innebär att fotvalvet faller ned, foten roterar utåt och hälen viker sig utåt- vilket är normalt men om foten pronerar för mycket=överpronerar översträcks tibialis posterior muskeln som ska motverka pronation och hålla fotvalvet uppe vilket orsakar ökat drag vid muskelns infästning på benhinnan. Upprepade dragningar från muskeln som vid exempelvis löpning kan då ge kan då ge ömhet, överbelastning och ev inflammation i smalbenet där muskeln fäster in: benhinneinflammation.

Åtgärder vid benhinneinflammation;

Kontakt med terpaeut som har erfarenhet av att behandla benhinneinflammation för genomgång av kroppens funktion. Finns det benlängdsskillnad som går att behandla? Pronerar fötterna vid stående- överpronerar fötterna vid belastning? Går det att tejpa upp fotvalvet och därmed avlasta benhinnan?

Din terapeut kan hjälpa dig att lägga upp et  träningsprogram med olika övningar anpassade just för dig. Vanligtvis behövs övningar för att stärka  tibialis posterior muskeln som motverkar pronation och lyfter upp fotvalvet- för även om du har formgjutna inlägg som lyfter upp fotvalvet  passivt, behövs ofta aktiv träning av musklerna som lyfter upp fotvalvet som tillägg. Skulle problemen i underbet komma av överpronation så hjälper övningar för att stärka upp musklerna+ ev tillägg av formgjutna inlägg för att lyfta upp fotvalvet.

I nästa del om träningsupplägg vid benhinneinflammation kommer vi att gå igenom ett par olika träningsupplägg att stärka tibialis posterior muskeln.
Lycka till!
Hälsningar Kiropraktor Hans Andersson

Benhinneinflammation

februari 2, 2011

Har tidigare skrivit en del om  benhinneinflammation och fått ett par intressanta frågor per email angående behandling av benhinneinflammation eller medial tibial stress syndrome. Eftersom jag får dessa eller liknande frågor rätt så ofta tänkte jag publicera frågorna och svaren här nedan.

Fungerar massage/töj av muskelfascian i ett längre perspektiv?

Nej.- Som jag ser det syftar massage, kirurgi, stötvågsbehandling m.m bara till att minska muskelns (tibialis posterior) drag på benhinnan. Dessa behandlingar kan och brukar minska symtomen (smärtan i underbenet- från draget på benhinnan och kanske även inflammationen som uppstår då den sk benhinneinflammationen) men korrigerar inte bakomliggande orsak. Även om besvären kan klinga av tillfälligt kan dom komma tillbaka om man inte korrigerar bakomliggande orsak.  

Bakomliggande orsak brukar vara att tibialis posterior muskeln som har till uppgift att uppreätthålla det longitudinnella fotvalvet har blivit för svag, utdragen och orkar inte hålla fotvalvet uppe- fotvalvet kollapsar och muskeln dras ut ytterliggare. Dom flesta med dessa problem har en överrörlig platt for med lågt fotvalv, vilket gör att tibialis posterior får jobba hårdare. För att korrigera bakomliggande orsak:  Stärk upp tibialis posterior genom olika övningar- här kan behövas assistans av terpaeut för att forma fotvalvet och guida patienten i rörelsen.  För att kunna forma fotvalvet aktivt underlättar det med justeringar av tarsalbenen och mobilisering av foten, fotleden. Är fotpronationen stor behövs med säkerhet individuellt formgjutna ortopediska inlägg som håller uppe fotvalvet och minskar töjningen på tibialis posterior muskeln. Förutom att stärka upp tibialis posterior och införskaffa skoinlägg kan man behöva kolla på benlängden- finns det ngn funktionell benlängdsskillnad eller dysfunktioner i bäckenet, ländryggen, höften som kan påverka gång/ löparstil? 

Finns det några nya operationsmetoder?

-Inte vad jag har sett eller hört. Vanligtvis läggs ett snitt utefter skenbenet, tibia på insidan av benet- för att minska draget från tibialis posterior muskeln på benhinnan och på så vis avlasta behinnan. Som nämnts tidigare så finns det många behandlingsalternativ för att minska draget på benhinnan såsom stötvågsbehandling, massage eller Graston-liknande mjukdelsbehandling som jag använder själv. Fördelen med dessa ej invasiva metoder är att de inte kräver någon total vila mellan behandlingarna.

Jag är måttligt kobent och när jag springer får jag lätt benhenneinflammation.  Har även fått upprepade ”ryggskott” senaste tiden.  Jag upplever att jag är något av en plattfot.  Min fråga blir då om min ”kobenthet” kan ha något samband med benhinneinflammationen och mitt ryggont och om man kan korrigera kobenthet?Orthotics and the Knee

-Det finns samband mellan kraftig pronation med medföljande plattfothet och så kallad  kobenthet eller genu valgus i knäna. Pronerade fötter, platta fötter kan även ge problem med benhinnorna framför allt på insidan av smalbenen sk. medial tibial stress syndrome. Plattfothet med kobenthet kan även tänkas ge ryggproblem.

Vid kraftig pronation faller fotvalvet inåt och hälen faller utåt – foten roteras utåt som en helhet och benet inåtroteras – knäet faller inåt (kobenthet/ genu valgum) och bäckenet tippas framåt på samma sida.

 I de fall plattfotheten är mer uttalad på en sida så kan man få en tippning av bäckenet och medföljande funktionell benlängsskillnad, vilket belastar ländryggen ojämnt. Om man har kraftig pronation, plattfothet på bägge fötterna så faller knäna vanligtvis inåt, kobenthet och så tippas bäckenet framåt på bägge sidorna vilket överbelastar ländryggen. Hur mycket pronationen påverkar knäna och ländryggen i avsende av kobenthet och felställning är väldigt olika och därmed skiljer det också ganska kraftigt hur mycket man kan åtgärda knä, bäckenfelställning genom pronationsstöd.

Kan man korrigera kobenthet/ genu valgum?- Nej egentligen inte när det gäller mild genu valgum hos färdigvuxna individer, däremot kan man ofta lindra eller minska valgusställningen/ kobentheten genom inlägg som stödjer upp fotvalven på insidan av foten sk. pronationsstöd. Detta rätar upp foten-knäet och man ser oftast lite ”rakare” ut med inläggen i. Det är väldigt olika hur mycket pronationen påverkar kobentheten och det kan nog hänga samman lite med vad som kom först av; pronationen i foten eller kobentheten. Därför är det väldigt olika hur mycket man kan bli hjälpt av inlägg för att ”räta ut knäna”, i vissa fall lite och i andra i princip ingenting.Bilden nedan illustrerar hur pronationsstöd i form av ortopediska inlägg kan fungera.

 

Klicka här för att läsa mer om; benhinneinflammation

För att boka tid ring 070-346 28 22 eller boka online här: Kiropraktor-Nacka-Stockholm

Benhinneinflammation-del 9 av 9:behandling

oktober 15, 2010

I tidigare inlägg har vi gått igenom mer specifika symtom samt lite grann om behandling vid främre och bakre benhinneinflammation. Här kommer vi att gå igenom mer generellt vad vi behandlar vid benhinneinflammation och underbensbesvär. 

Behandling av benhinneinflammation för snabb smärtlindring och tidig återgång till idrott eller vardag: Vi har utarbetat väl fungerande behandlingsrutiner för underbensbesvär baserat på beprövad erfarenhet samt de senaste rönen inom idrottsmedicin. Beronde på patientens underbensbesvär är det olika vilka mjukdelar som behandlas och leder som justeras.

Nedan några av delarna som ingår i vårt rehabiliteringsprogram. Hur många av punkterna man behöver följa är olika men generellt sett så krävs det mer insatser ju längre tid man gått med besvären.

1.Mjukdelsbehandling- vid övergången muskel, benhinna där tibialis anterior och andra musklerna som lyfter foten uppåt fäster in. Måket är att få musklerna att slappna av och därmed minska draget på benhinnan. Vid bakre benhinneinflammation, underbensbesvär används speciella mjukdelstekniker liknande graston för att behandla tibialis posterior muskeln på insidan av underbenet.    

 

2.Manipulation av foten -viktigt för att starta rörligheten i de stela, låsta riktningarna: – vanligtvis uppåtlyftning av fotleden vid främre benhinneinflammation och rörligheten i hälbenet vid bakre benhinneinflammation. 

3Tejpning med sporttejp, kinesiotape för att stödja fötterna eller korrigera överrörligheter, felställningar.

 

 

 

 

 

 

 

4.Träning av foten-För att korrigera felställningar och mekanik i foten.5. Ortopediska skoinlägg-vid felställningar, överrörligheter i foten- Här på kliniken kan du få hjälp att beställa skoinläggen och även få lite rabatt hos ortopedtekniker.

6. Justeringar av ländrygg, bäcken -för att korrigera eventuella benlängdsskillnader som kommer härifrån.

I väldigt långvariga och resistenta fall kan operation av benhinnorna bli nödvändig.

 

För behandling av benhinneinflammation, periostit, medilat tibiasyndrom, kroniskt kompartmentsyndrom m.m. klicka här: tidsbokning eller ring: 070-346 28 22

Benhinneinflammation-del 8 av 9:undersökning

oktober 15, 2010

I det här inlägget kommer vi att gå igenom några olika generella undersökningmetder som vi använder här på kliniken på pat med underbensbesvär.I tidigare inlägg har vi pratat lite om olika symtom och behandling av främre benhinneinflammation, respektive  bakre benhinneinflammation- här går vi igenom undersökningen mer generellt för underbensbesvär. Givetvis är patientens berättelse eller anamnes också en viktig del av undersökningen för att kunna ställa rätt diagnos men det  kommer vi inte att gå igenom här.

Undersökning vid benhinneinflammation: Innan behandlingen påbörjas görs en grundlig undersökning  för
att ställa korrekt diagnos och fastställa vilka vävnader som är påverkade och i möjligaste mån bakomliggande orsak. Nedan visas en del av de testmetoder, undersökningar vi utför vid underbensbesvär.

Undersökning av foten, underkroppen i vila och belastning

Hållningsanalys: Bilden ovan visar ett exempel på felställning i fötterna som kan orsaka underbensproblematik. På bilden ses dubbelsidig pronationsfelställning som är mer uttalad på vänster fot. Pronationsbesvär av foten innefattar; överrörlig fot med nedfallet fotvalv på insidan av foten och att hälen har gått utåt. Supinationsfelställning är motsatsen med högt fotvalv och stel fot. På bilden nedan visas fötter med  pronations och supinationsfelställning.

Foten ska kunna supinera/pronera- om rörelsen är större än normalt kallas det överpronation respektive
översupination . Pronationsbesvär kopplas samman med bakre benhinneinflammation, stressfraktur. Man
brukar räkna med att 60-80% av befolkningen överpronerar och det är något vanligare bland kvinnor. Översupination brukar ske i stela, rigida fötter och kan underlätta för utvecklandet av främre benhinneinflammtion p.g.a sämre stötupptagningsförmågan vid hälisättning.

Palpation: av leder  och mjukdelar i foten, underbenet, bäcken- för att se vilka leder som är stela och behöver
justeras kiropraktiskt. Musklerna, mjukdelarna undersöks för hand och man letar efter spända, ömma muskelfästen ffa vid benhinnorna. Till vänster undersöks höger fotleds framåt/ bakåtglidning av tibia (skenbenet), över talus (språngbenet).

Funktionella tester: Kroppen testas med viktbelastastning för att jämföra fötternas, knäna och bäckenets rörelse med hållningsanalys och palpation. Exempel på tester är benböj, utfallsamt ”step down” från upphöjning.

Nästa inlägg kommer att handla om behandling vid benhinneinflammation och andra underbensbesvär.

Benhinneinflammation-del 7 av 9Sammanfattning och vidare läsning benhinneinflammation

oktober 11, 2010

Den engelska termen shin splints som innefattar benhinneinflammation brukar delas upp i främre och bakre shin splints. Smärta från benhinnorna på framsidan brukar inte kallas benhinneinflammation på svenska utan tibialisperiostit medans smärta från benhinnorna baktill brukar benämnas benhinninflammation eller medialt tibiasyndrom. I den här patientinformationen har vi genomgående valt benämningen främre och bakre benhinneiflammation. (se bilden till vänster).

De två typerna av benhinneinflammation skiljs åt på lokalisation och vilka muskler som är involverade. Bakomliggande orsak och behandling skiljer också åt.

Främre benhinneinflammation: Drabbar främst  tibialis anterior muskeln vars uppgift är att bromsa in foten vid hälisättning och absorbera stötarna från marken. Ökad träningsdos, dålig stötabsorberande förmåga i skorna, stela vadmuskler eller svaga muskler framtill på underbenet är några av orsakerna till främre benhinneinflammation.

Bakre benhinneinflammation: När foten belastas sker pronation av foten där fotvalvet faller ned, foten roterar utåt och hälen viker sig utåt. Om foten pronerar för mycket dvs. överpronerar översträcks bland annat tibialis posterior muskeln som ska motverka pronation och detta kan orsaka bakre benhinneinflammation.

 

Kiropraktisk behandling:Benhinneinflammation går för det mesta utmärkt att behandla kiropraktiskt. Här på kliniken har vi utarbetat välfungerande behandlingsprogram för benhinneinflammation. Hur många av punkterna, stegen i rehabiliteringsprogrammet som behöver följas är olika men generellt sett så krävs det mer insatser ju längre tid man gått med besvären. Vid riktigt svåra fall av benhinneinflammation kan det bli aktuellt med kirurgisk behandling och klyvning av muskelfascian.

Benhinneinflammation=inflammation i benhinnan eller? Det råder delade meningar om hurvida smärtan vid benhinneinflammation beror på inflammation eller stressreaktion i benet, benhinnan (periostet). Benhinneinflammation är mer av en lekmannaterm och därför kan det medicinska namnet för bakre benhinneinflammation: medialt/posteriort Tibialt Stressyndrom (MTSS/PTSS) samt främre benhinneinflammation: tibialis periostit vara mer rättvisande.

Länkar till andra sidor med information om underbenssmärta- Länkar om benhinneinflammation (Periostit / Medialt tibiasyndrom / Medial tibial stress syndrome) samt stressfrakturer i tibia och kroniskt kompartmentsyndrom.

Fakta om benhinneinflammation rörande symtom, orsak, behandling och differentialdiagnoser från FASS.http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=74687

fothalsan.se är en sida med mycket information om olika besvär relaterade till fötter och tår däribland benhinneinflammation, periostit.http://www.fothalsan.se/fotskada/skadx.htm

Dan Leijonwall, specialistläkare och auktoriserad idrottsläkare berättar här om benhinneinflammation eller Medialt/posteriort Tibialt Stressyndrom (MTSS/PTSS).http://www.coachen.se/index.php?option=com_content&view=article&catid=58:skador-a-rehab&id=1306:idrottsskador-behandling-av-benhinneinflammation&Itemid=708

Information från ortopedingenjörer i Stockholm om benhinneinflammation och kroniskt kompartmentsyndrom samt om undersökning och analys av de fotproblem som kan tänkas ligga bakom problemen. Här kan man även läsa en om andra idrottsrelaterade problem som hopparknä, löparknä med mera.http://www.ostockholm.se/benhinneinflammation.php

Saklig och informativ sida om benhinneinflammation från Vårdguiden:http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Benhinneinflammation/

Utdrag ur boken: Kompartmentsyndrom-diagnostik, behandling och komplikation av Jorma Styf från 2003. Den här boken är den bästa källan om akut och kroniskt komparmentsyndrom som har skrivits på svenska. http://www.studentlitteratur.se/files/sites/kompartmentsyndrom/31346_110-124.pdf

Information om kroniskt kompartmentsyndrom på svenska.http://www.praktiskmedicin.com/sjukdom.asp?sjukdid=627

Länkar till hemsidor skrivna av kiropraktorer på engelska:

 

En annan kiropraktisk sida med mycket information om de biomekaniska avvikelser som tros ligga bakom benhinneinflammation. Bra genomgång av kiropraktiska och övriga behandligsmetoder som kan användas vid benhinneinflammation. http://www.dubinchiro.com/features/shinsplints0508.html

Del 1 och 2 om underbenssmärta skriven av kiropraktor Tomas Souza. del1 handlar mest om benhinneinflammation och del2 om stressfraktur i tibia samt kroniskt kompartmentsyndrom

För behandling av benhinneinflammation, periostit, medilat tibiasyndrom, kroniskt kompartmentsyndrom m.m. klicka här: tidsbokning eller ring: 070-346 28 22

Benhinneinflammation-del 4 av 9: Andra diagnoser än främre benhinneinflammation

oktober 11, 2010

 

I tidigare inlägg har vi gått igenom främre och bakre benhinneinflammation. I det här inlägget kommer vi att fokusera på tillstånd som liknar främre benhinneinflammation. Två diagnoser som liknar benhinneinflammation i besvärsbild är stressfraktur av tibia och kroniskt kompartmentsyndrom. Dessa två diagnoser är klart vanligare hos idrottare än övriga befolkningen. Besvären från främre kroniskt kompartmentsyndrom och främre benhinneinflammation brukar lokaliseras runt tibialis anterior muskeln medan smärtan från en främre stressfraktur brukar sitta lite högre upp och mer på skenbenet, tibia. Se bild till vänster. Stressfraktur tibia är mycket vanligare på insidan, baksidan av underbenet och kompartmentsyndrom är vanligare framtil.

Både benhinneinflammation och stressfraktur kan ses som benreaktion vid stress. Från början leder musklernas drag i benhinnan till benhinneinflammation. Om tillståndet förvärras eller fortsätter kan en stressfraktur uppstå. Om även kroniskt kompartmentsyndrom kan ses som en förlängning av benhinneinflammation är svårt att säga, det finns dock vissa tecken som antyder det. Den medicinska behandlingen för kroniskt kompartmentsyndrom där man skär upp muskellogen används ibland även på svåra fall av benhinneinflammation.

Främre stressfraktur tibia: De som drabbas av främre stressfraktur har ofta en långsam debut av besvären och dov smärta i underbenet som ökar med fysisk aktivitet. Vid palpation kan det finnas lokal smärta över margo anterior tibia, benkanten. Det som brukar skilja mot främre benhinneinflammation är att den smärtsamma punkten sitter högre upp på smalbenet och är mer distinkt palpationsöm. Behandlingen är främst ortopedisk där det gäller att läka ut frakturen.

Kiropraktisk behandling: När frakturen har läkt ut kan man behandla åkomman likt främre benhinneinflammation. För att inte besvären ska återkomma kan det vara bra att göra en hållningsanalys, gånganalys samt undersöka rörligheten i foten och fotleden. En kiropraktor kan hjälpa dig med detta och för att korrigera bakomliggande orsaker till stressfrakturen kan det vara nödvändigt att justera fötterna kiropraktiskt samt införskaffa ortopediska inlägg.

 

I nästa inlägg om främre underbenssmärta som liknar benhinneinflammation kommer vi att gå igenom främre kroniskt kompartmentsyndrom.

Hälsningar

Kiropraktor Hans Andersson-Kiropraktor i Nacka, Stockholm

Benhinneifnlammation- del 3 av 9:Bakre benhinneinflammation, Medialt tibiasyndrom

oktober 11, 2010

 Benhinneinflammation kan delas in i kategorierna; främre (tibialisperiostit) och bakre benhinneinflammation (medialt tibiasyndrom). Bakomliggande orsak och behandling skiljer mellan de olika typerna av benhinneinflammation. I förra inlägget gick vi igenom främre benhinneinflammation: Benhinneinflammtion del 2 av 9- främre benhinneinflammation, periostit

Bakre benhinneinflammation eller medialt tibiasyndrom: Drabbar inre, bakre delarna av underbenet och  musklerna som involveras är tibialis posterior, flexor hallucis longus och flexor digitorum longus samt ibland även soleus. Dessa muskler ansvarar för att bromsa upp pronationen som sker när foten kontaktar underlaget men vid överdriven pronation överbelastas musklerna, vilket kan leda till mikrotrauma, inflammation i övergången muskel-benhinna och så småningom utvecklandet av benhinneinflammation.

Under kontaktfasen pronerar foten, där hälen går utåt och foten går utåt uppåt. Se bild till vänster. Pronation består av:

1.Hälen går utåt och insidan av foten, fotvalvet sänks mot golvet.

2.Tibia,skenbenet närmar sig tårna.

3.Framfoten vrider sig utåt.

Denna pronationsrörelse tillåter rörlighet i foten och absorberar stöten när foten kontaktar underlaget.

Pronationen som uppstår när foten belasts tillåter foten att vara rörlig och anpassa sig till underlaget . För mycket pronation dvs. Överpronationa när foten belastas kan leda till utmattning, mikrotrauma och inflammation i de bakre underbensmusklerna. Resultatet av detta blir bakre benhinneinflammation. Bilderna till höger visar hur tibialis posterior muskeln översträcks vid överpronation jämfört med normal pronation.

Ökad pronation och plattfothet ses vanligen både vid bakre benhinneinflammation, medialt tibiasyndrom och stressfraktur.  Som förebyggande åtgärd kan det vara nödvändigt med ortopediska inlägg som ger pronationsstöd och minskar påfrestningen på de inblandade musklerna samt skor med bra hälstöd. Att springa på ojämnt underlag och upprepade hoppaktiviteter kan även överanstränga de bakre underbensmusklerna.

Behandling av bakre benhinneinflammation: Bakre benhinneinflammation går för det mesta utmärkt att behandla kiropraktiskt. För att slippa besvär med benhinnorna och förebygga att problemen återkommer så har vi satt upp några viktiga punkter från vårt behandlingsprogram;

  • Speciella mjukdelstekniker liknande graston för att minska sammanväxningar och ärrbildning av de bakre underbensmusklerna.
  • Kiropraktiska justeringar av fot och fotled.
  • Hemträningsprogram med specifika träningsövningar beroende på vilka rörelser som är svåra att utföra och vilka muskler som är stela.
  • Tejpning med sporttejp, kinesiotape för att stödja och korrigera överrörligheter, felställningar i fötterna. Tejpningen syftar vanligtvis till att stödja upp foten, alternativt minska på pronationen.
  • Eventuellt skoinlägg vid felställningar, överrörligheter  i foten- Oftast pronationsstöd vid bakre benhinneinflammation. Här på kliniken kan du få hjälp att beställa skoinläggen och även få lite rabatt hos ortopedtekniker.

Checklista för att förhindra bakre benhinneinflammation;

  • Byt löparskor ganska frekvent innan de förlorar sin stötabsorberande förmåga
  • Minska antalet backar i löprundan
  • När träningen återupptas under eller efter behandlingen öka på träningsdosen sakta.
  • För löpare kan alternativ träning som inte påfrestar underbenen vara bra. Cross-training med simning, cykling, och trappmaskin kan hjälpa till att behålla konditionen och förebygga benhinneinflammation.
  • Efter att ha sprungit, tränat kyl underbenen med is i 10 minuter och stretcha  underbensmusklerna för att undvika inflammation.

Bakre benhinneinflammation benämns även medial tibiasyndrom, traktionsperiostit / periostit/ periostalgia av mediala tibia samt Medialt tibia stress syndrom (MTSS).

 

För behandling av benhinneinflammation, periostit, medilat tibiasyndrom, kroniskt kompartmentsyndrom m.m. klicka här: tidsbokning eller ring: 070-346 28 22

Benhinneinflammation- del 2 av 9:Främre benhinneinflammation, periostit

oktober 11, 2010

Som nämnts i förra inlägget om benhinneinflamation-del1- kan man dela in benhinneinflammation i kategorierna; främre benhinneinflammation och bakre benhinneinflammation. Bakomliggande orsak och behandling skiljer mellan de olika typerna av benhinneinflammation.

Främre benhinneinflammation eller tibialis periostit: Drabbar främre, yttre delen av underbenet och musklerna som påverkas är tibialis anterior, extensor hallucis longus and extensor digitorum longus musklerna (se bild till vänster). Dessa muskler ansvarar för att bromsa foten och därmed absorbera stötarna vid hälisättning samt lyfta foten uppåt vid gång. Musklerna kan överansträngas vid löpning när  hälen landar hårt vid fotnedsättning, vilket medför en snabb sträckning av tibialis anterior. Sträckningen utlöser ett reflexsvar som ger en kraftfull kontraktion i muskeln. Dessa återkommande kraftiga muskelsammandragningar med samtidig muskelförlängning kan orsaka små skador i muskelfibrerna . (Bilden illustrerar inbromsningen av foten när hälen sätts i marken).

Bilden ovan visar hälisättningen där m. tibialis anterior förlängs för att foten ska kunna nå marken. Denna förlängning sker samtidigt som muskelsammandragning för att förhindra alltför kraftig fotisättning. Detta kan ge små rupturer i muskeln och dragningar i benhinnan där muskeln fäster in, vilket med tiden kan orsaka främre benhinneinflammation eller andra överbelastningsskador framtill på underbenet. Speciellt om löparen är otränad eller om underlaget är för hårt. Även förkortade vadmuskler skapar en överbelastning på m.tibialis anterior då foten inte kan lyftas lika högt och inbromsningen måste ske snabbare och kraftigar

Behandling av främre benhinneinflammation: Här på kliniken har vi utvecklat väl fungerande behandlingsrutiner för benhinneinflammation baserade på klinisk erfarenhet och de senaste rönen inom idrottsmedicin. Nedan några punkter från vårt behandlingsprogram;

  • Mjukdelsbehandling av övergången muskel, benhinna där tibialis anterior.
  • Kiropraktiska justeringar av fot och fotled- för att förbättra rörligheten i uppåt lyftning av fotleden
  • Tejpning med sporttejp, kinesiotape för att stödja och korrigera överrörligheter, felställningar i fötterna.
  • Skoinlägg vid felställningar, överrörligheter  i foten- Här på kliniken kan du få hjälp att beställa skoinläggen och även få lite rabatt hos ortopedtekniker.

Viktig förebyggande behandling innefattar bland annat; Om man tränar, springer kan det vara bra att byta aktivitet ett tag i samband med behandling så att musklerna och benhinnorna får vila.

  • För idrottare som ska gå tillbaka till aktivitet gäller att sakta öka träningsdosen, smärtfria löpsträckan.
  • Skaffa skor med bra stötdämpande sula
  • Stretcha framför allt vadmusklerna före och efter träning
  • Kyl med is, kylspray före och efter träning

För behandling av benhinneinflammation, periostit, medilat tibiasyndrom, kroniskt kompartmentsyndrom m.m. klicka här: tidsbokning eller ring: 070-346 28 22



Benhinneinflammation-del 1 av 9

oktober 10, 2010

Benhinneinflammation är en av de allra vanligaste orsakerna till smärta i underbenen och drabbbar oftare idrottare men alla som överbelastar underbenen kan få benhinneinflammation. Definitionen på tillståndet kan vara ganska bred och innefattar ofta flera andra diagnoser. Överansträngningsbesvär och skador på mjukdelarna i underbenen går ofta utmärkt att behandla kiropraktiskt. Ju mer kroniska tillstånden är ju mer insatser kan krävas i form av behandling, kiropraktiskt omhändertagande, egen träning, skoinlägg och eventuell omläggning av träningsaktiviteter. Vi har utvecklat väl fungerande rutiner för att behandla benhinneinflammation baserat på egna erfarenheter samt de senaste rönen inom idrottsmedicin.

 

Benhinneinflammation är ett smärttillstånd, inflammationstillstånd av underbenets mjukdelar där de fäster inpå benhinnan (periosteum).  Gång , idrottsaktiviteter  kan orsaka mikroskopiska rupturer, skador i underbenets mjukdelsvävnad. Normalt sett så läker dessa småskador men när nedbrytningen sker snabbare än återuppbyggnaden uppstår inflammation, vilket leder till utvecklandet av inflammation i benhinnorna. Faktorer underlättar utvecklandet av benhinneinflammation innefattar överdriven pronation, plattfot, högt fotvalv, benlängdsskillnader och muskulära obalanser.

Symtom vid benhinneinflammation: Smärtan vid benhinneinflammation beskrivs ofta som värkande ömhet och framkallas vid aktivitet. Smärta från benhinnorna brukar sitta på framsidan eller baksidan av underbenet (Se bilden till vänster). I den här patientinformationen har vi genomgående valt benämningen främre och bakre benhinneinflammation; Främre benhinneinflammation: smärtan sitter längs med främre kanten på skenbenet. Benhinneinflammation här kallas även tibialis anterior periostit, tibialis periostit eller anterior tibial stress syndrom.

Bakre benhinneinflammation: Smärtan sitter vanligtvis på insidan av skenbenet, cirka 5-15 cm ovanför inre fotbensknölen. Benhinneinflammation i det här området kallas även periostit på mediala delen av skenbenet, tibia, medialt tibiasyndrom eller medialt tibiaperiostit, Medial tibial stress syndrom.

 

Andra  diagnoser och symtom från underben innefattar kroniskt kompartmentsyndrom, stressfraktur, muskelsträckning, neuropatier, venös kärlsjukdom och spinal stenos. nervkompressioner, fasciadefekter samt ruptur av proximala syndesmosen. Det  finns även andra överbelastningsskador i underbenen såsom kroniskt kompartmentsyndrom som vi kommer att gå igenom i komman inlägg om benhinneinflammation, underbenssmärta .

För behandling av benhinneinflammation, periostit, medilat tibiasyndrom, kroniskt kompartmentsyndrom m.m. klicka här: tidsbokning eller ring: 070-346 28 22

Texten till den här informationen om benhinneinflammation är hämtad från http://www.benhinneinflammation.org/ Nästa del om benhinneinflammation kommer att handla om främre benhinneinflammation


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.